Hjälp jag ser ut som en knarkare

Mensdag 10
Fucking jävla skit vad jag hatar allt idag. Jag är arg, sur, ledsen och allt på en gång. Jag lipade när jag tittade på tv innan. Ett ordinärt vanligt jävla program och jag bara lipade. Vet inte ens varför. Kanske för att det är så fruktansvärt synd om mig. I alla fall tycker jag det. Min man, herr H, är på kurs med jobbet och jag är ensam hemma.

Så jag känner mig ensam och utlämnad. Och så ringde han innan och de var fulla allihop och jag bara grrr, hrmpf, fuck, hur kan han liksom sitta där och vara full och inte bry sig om att jag sitter här och bara hatar allt i mitt just nu inte så roliga "vill ha barn liv". Fast jag vet att han inte alls struntar i det och inte alls bara roar sig utan tänker på sitt håll och bryr sig om mig ofantligt mycket men jag tänkte så i alla fall. Just då. Fast jag sa det inte till honom. Vill ju inte sabba när han för en gångs skull kommer iväg på lite roligheter.

Fast jag kan få ägglossning just när han är borta. Om jag får nån alls. Alla får inte det varje månad har jag hört. Men kommer det lär det ju bli när han är borta så att vi inte kan få försöka-på-naturlig-väg chansen. Fast jag vill ju samtidigt få det så man kan få göra FET nån gång. Är laddad för det. Så antingen får jag inget omslag alls eller också får jag det när han är borta. Positiva klubben här, hurra för att jag är en sån glädjespridare.

Igår var jag ju på kliniken och tog då bland annat blodprov. Jösses vad ont jag fick efteråt i armen. Har ju tagit några i min dag och aldrig känt nåt liknande. Jag var öm hela kvällen igår och hela dagen idag. Och när jag kom hem från jobbet och tog av mig min tröja såg jag inte klok ut på armen. Hjälp, jag ser ut som en knarkare liksom. Har stora blåmärken som är blå-lila-röda och det ser ut som om jag injicerat nåt inte så hälsosamt där i flera månader. Antingen var den som tog blodet sämst på sitt jobb eller så tog det fel nånstans och blev en blödning under huden. Men fy fuck vad jobbigt det är för min arm. Så då är jag ledsen för det också, tänk om det är nåt farligt liksom (vet att det inte är det, men i alla fall...). Lägger till en bild som inte är så bra men väldigt suddig och som man i alla fall ser hur det ser ut på. Hur lätt är det att fota sig själv och när man dessutom har ont i sin arm...?

Nä nu ska jag sova, orkar inte med denna helvetesdag nåt mer. Jag är så negativ och frustrerad och tänker svarta tankar hela tiden. Måtte jag vakna till en bättre dag imorgon. Förlåt för att jag förpestar ner er som läser här. Men alla dagar är inte i rosa skimmer som i en mitt livs novell story. Tyvärr.