Gravidkampen: Stora röjningen

lördag 30 januari 2010

Stora röjningen

Lördag och solen skiner. Idag har humöret varit nere i botten imorse. Och lite uppåt just nu. Uppåt för att det är sol och faktiskt lördag och jag ska snart än en gång trotsa demonerna och gå en promenad. Och för att vi, herr H och jag, ikväll ska till stora staden och äta gott och gå på show med några vänner (som inte har barn!). Ska bli trevligt! Man måste göra normala och roliga saker också. Inte bara vänta och tänka.

Idag har stora röjningen stått på schemat hemma hos oss. Vi har ju några rum till övers i huset. Som är tänkta att fyllas av barn...! Och det har blivit lite så att ett av rummen har fått tjänstgöra som skräprum. I början stoppades allt undan snyggt och prydligt i lådor och garderober. Men nånstans på vägen så började vi slarva med det och bara ställde in det rakt framför näsan. Vilket resulterade i att nästa gång vi ställde in nåt var det ingen idé att ställa undan det för det var-ju-ändå-så- stökigt. Och till slut var det ett skräprum fyllt till brädden som vi bara hatade att gå in i. Men nu är det rummet ett minne blott och istället ett städat och iordningställt extrarum. Vi har bestämt att vi ska hålla det så nu. Undra hur länge det fungerar?

Fast imorse var det nere i botten för då for tankar som att tänk om det aldrig går vägen genom hjärnan. Läste att det faktiskt finns orsaker som kan göra att det aldrig blir barn men som kanske inte är upptäckta än. Som inte syns vid ultraljud eller vanliga undersökningar. Tänk om jag har nåt sånt. Tänk om det aldrig går? Har bestämt oss för att anmäla oss till adoptionsbyrå. Det är bättre att finnas med och sedan dra sig ur om det blir så än att inte finnas med. Vi gör det nu så har vi det också som en reträtt väg. Som bekant mår jag bra av reträttvägar.

Men nu ska jag inte tänka på vare sig det ena eller det andra. Jag försöker lägga det åt sidan så länge och ta en dag i taget. Ibland går det bra, ibland går det sämre. Det är svårt att tro med tanke på mina inlägg men i grund och botten är jag en väldigt positiv person. Som kan lägga mycket åt sidan. Jag ska plocka fram henne nu. Den positiva fru H.

2 kommentarer:

  1. Inte kul att röja en det behövs ibland.

    SvaraRadera
  2. Å så härligt att röja! Vi har TVÅ såna där rum hemma som är till bredden fyllda med kartoner och skräp. Faktiskt svårt att gå i dem! Jag hoppas att vi också kan komma oss för med att städa snart. Vi har en stor källare men den är lite sunkig så vi har inte ställt ner något där utan samlat allt vi vill spara och allt skräp i de där rummen. Vi höll de stängda när de var hos oss från familjerätten i samband med adoptionsutredningen :-).

    BRA idé att anmäla sig till en adoptionsorganisation för att få ett könummer, det har ni garanterat igen tusenfalt om ni kommer till det! I know!

    SvaraRadera