Gravidkampen

Ur led är tiden

2010-02-23T19:34:00.002+01:00

Ja, ur led är verkligen tiden. Jag om nån brukar säga att tiden går så fort. Att man inte hinner fatta att man är ett år äldre innan man fyller år på nytt. Eller att det känns som om det bara är måndag och fredag i veckorna. Jag brukar verkligen tycka så. Jämt. Men inte nu. Nu sniglar sig tiden fram och det känns som om det är evigheter sedan plusset på stickan. Fast det ju bara är en dryg vecka som gått.

I helgen ska vi i alla fall åka iväg på en tripp med goda vänner. Kanske precis vad jag behöver. Komma bort och tänka på annat ett tag. Och smyga ännu mer med att ta på tuttarna för att känna är de ömmma eller inte. Nä, jo kanske, lite, ganska. Det ändrar sig under dagen det där. Just nu är de ganska ömma. Men illamående har jag inte känt av ett dugg. Jag välkomnar det annars. Allt som är ett tecken är välkommet. Kom, bara kom!

Täppt i näsan

2010-02-21T11:43:00.003+01:00

Idag vaknade jag täppt i näsan. Jaha, en förkylning på gång. Men så kom jag på att jag läst nånstans att man faktiskt kan få förkylningstecken av att vara gravid. Tydligen så är det så att det kan få nåt i näsan att svullna och på nåt sätt ge nästäppa och problem med bihålorna. Fast jag vet ju inte ens om jag är gravid. Jo, jag har fått ett plus på stickan men inte tagit blodprov och jag har inte varit på ultraljud än så jag vet inte om det finns nåt därinne. Så det är säkert bara en vanlig trist förkylning som är på gång.

Blir ganska lätt rejält andfådd också så det om nåt är ju tecken på en förkylning. Har blivit en latmask, orkar ingenting. Men idag ska jag ge mig ut på en promenad i mina varma tjocka gosiga stövlar. Jag bara ska. Fast inte än, men dagen är ju lååååång!

Förbud att googla

2010-02-18T20:24:00.002+01:00

Jag har infört ett förbud för mig själv. Inget googlande. Inget alls för mig just nu.
För jag bara letade mig in på sidor om missfall, utomkvedshavandeskap, hinnsäck utan foster. Det går som det går och det finns mycket som kan hända. Men inget blir bättre för att man läser en massa om det. Händer det så händer det ändå, oavsett. Men det är konstigt att det nån gång kan gå vägen, så mycket saker det finns som faktiskt kan inträffa...

Trött. Orkeslös.

2010-02-17T21:15:00.003+01:00

Jag är trött. Inte så trött, sov-trött precis, men väldigt trött i kroppen. Orkeslös. Utan kraft. Orkar inte så mycket mer än att jobba. Jag har ett ganska krävande jobb där man måste vara med hela tiden. Inte många stunder av stillhet och ensamhet precis. Skulle vara på toa då...

Skönt att det är OS på tv. Då kan man lägga sig i soffan och bara slötitta på det utan större ansträngning (Anja Pärsson jag tänker på dig, hoppas allt gick väl med dig!). Har sovit en stund i soffan ikväll men annars är det som sagt mest kroppen som är trött och min kraft som inte räcker till. Har inte vilja till att göra så mycket mer än att jobba och slöa i soffan. Tror att det i alla fall delvis beror på den psykiska stress detta nya tillstånd innebär.

Annars inte många tecken i kroppen alls. Skulle vara lite ömma tuttar då. Fast inte lika ömma hela tiden. Går lite upp och ner. Är inte det märkligt? På kliniken sa de att man kan kolla om man har mörkare vårtgårdar eller synliga blodådror. Men allvarligt, jag kollar inte mina tuttar så ofta (förutom nu då när jag kollar hela tiden och smygsmåknådar på dem för att känna om de är ömma) så jag vet faktiskt inte riktigt om det är nån större skillnad. Tips, kolla era tuttar noga redan nu så ni vet hur de ser ut = lättare att bedöma om ni har några tecken på dem!

Det går upp och ner

2010-02-15T19:15:00.003+01:00

Det går upp och ner i mitt sinnestillstånd just nu. Ena stunden är jag glad. Glad för plusset och glad för vad som kan vänta oss framöver. Nästa stund är jag ledsen. Ledsen för att jag inte vet hur det går, inte vet om det finns nåt inuti mig eller inte. Är ju så mycket som kan hända. Jag är glad men orolig också.

Trodde att ett plus bara var glädje. Nu vet jag att det är så mycket mer. Också. Oro och glädje gemensamt. Orkar inte mycket mer än att bara vara just nu. Tänker mycket. Har svårt att koncentrera mig.

Försöker leva i nuet men det är svårt. Detta är så stort och ogreppbart för oss. Längtar tills efter första ultraljudet. Så att man vet vad de ser. Fram tills dess kommer jag att vara i detta vakuum känns det som.

Plus

2010-02-13T11:20:00.002+01:00

Ja, jag väljer att med er hjälp (tusen tack alla för era fina ord och positiva tankar till mig) tro att det faktiskt är ett plus. Tänk ett plus! Det är helt otroligt. På alla dessa år har vi inte ens fått se ett plus. Bara det är ett framsteg för oss.

Jag vet att det kan vara slut redan ikväll eller imorgon. Jag vet att allting kan hända. Jag vet att det kan rinna ur mig närsomhelst. Att ha skräcken hand i hand med glädjen är en IVF:ares liv. Så jag vet allt det där.

Men just precis nu väljer jag att vara glad och att njuta åt det plus vi fått. Det är i alla fall ett plus. Längre än vi någonsin kommit. Och nu hoppas hoppas hoppas vi ju så tummarna blir blå att det ska gå hela vägen. Hoppet är trots allt det sista som lämnar en!

Yippppppiiiiiiieeeee...Eller?

2010-02-12T14:27:00.002+01:00

Ruvardag 18 och dag T. T som i testdag. Ni kan tro att jag var nervös när jag tog fram testet imorse. Darrade som ett asplöv hela jag. Och så tog jag det. Och det visar ett svagt svagt plus streck. Tror jag.... Jag har aldrig fått nåt plus innan i hela mitt liv så jag vet inte. Vad tror ni, visar det plus eller??

Tänkte jag skulle ringa lokala barnmorskan och be nån där ta ett nytt test, hon som har sett några i sin dag och vet hur de ska se ut. Hon var jätte negativ när jag ringde. "Ja, klinikerna låter er alltid testa för tidigt. Så tidigt kan man inte veta om det är en graviditet. Det är bättre att vänta minst tre veckor". Tre veckor, höll på att dö av 18 dagar. Så dit tänker jag inte gå. Ringde kliniken som sa att har det gett ett plus, om än svagt, så är det ett plus. Sedan kan allt hända efter det men ett plus är ett plus. Kände mig lite lugnare. Fast det lodräta strecket är ju jätteskarpt och det vågräta jättesvagt. Ni tjejer som sett + tidigare. Kan jag lita på att detta är ett riktigt plus?

Jag testade inte

2010-02-11T18:59:00.003+01:00

Ruvardag 17 och ingen mens i sikte. Än.

Jag testade INTE idag. Jag skrev ju att jag lovade mig själv att aldrig testa för tidigt mer efter min allra första ET när jag gjorde det och sedan kom mensen... Så jag bestämde mig för att inte göra det.

Jag resonerade ungefär som så här: Testar jag idag och det blir minus och så kommer mensen idag (senare då eftersom jag i så fall skulle testat imorse) så kommer jag tänka "där fick du för att du var så nyfiken". Testar jag på rätt dag och det i alla fall visar minus så kan jag ju inte göra mer. Då har jag ju väntat in rätt dag i alla fall. Och jag tänkte att har jag väntat så länge så dör jag inte av en dag till.

Så imorgon gäller det. Jag är sjukt rädd för att det ska visa ett stort jävla fett minus fast jag inte fått mens än. Min mens funkar nämligen så att den kan komma lite när den känner för det. Ibland har den bråttom, ibland är den långsam. Så den kan komma på lördag om den känner för det. Och då blir det inget + imorgon. Det kan förstås bli ett + också men jag har så starka känslor för att det inte kommer att funka för oss så jag vet inte. Känner lite att det kanske bara är kroppen som är sen och att det inte alls blir nåt roligt imorgon.

Har förresten tänkt gå in på era bloggar ni som peppat och kommenterat här så mycket. Och peppa lite tillbaka. Men har inte orkat. Förlåt! Har haft fullt upp med att klara mig själv om man säger så. Har mått jättedåligt över denna väntan. Verkligen jättedåligt. Det är inte lätt att förstå eller jo, är det nån som kan förstå så är det ju ni såklart. Men jag ska skärpa mig när jag vet svaret. Då kommer jag att kolla till er var så säkra. Antingen bryter jag ihop och går vidare. Eller tjuter jag av glädje. Imorgon vet vi!

Köpt graviditetstest

2010-02-10T18:15:00.003+01:00

Ruvardag 16 och än så länge är allt lugnt.
Idag har jag köpt graviditetstest. 2 st. Och en ny skräck har satt sig i mig. Tänk om jag förblir mensfri och kommer att testa mig. Och så visar det inget plus! Det kan ju hända. Att man inte fått mensen måste inte betyda att man är gravid. Eller hur?

Jag har också ett annat dilemma. Testdag är på fredag. Efter IVF1 och ET så testade jag för tidigt. Hade fått bruna flytningar då men barnmorskan sa att det inte behövde betyda nåt. Jag testade en dag för tidigt. Ville ju så ofantligt mycket att det skulle ha gått vägen. Det var negativt. Och dagen efter kom mensen. Då lovade jag mig själv att ALDRIG testa för tidigt igen. Att inte bli snuvad på konfekten så där igen.

Men jag har ju varit sjukt orolig den här gången. Och idag ringde jag kliniken. De hörde nog min oroliga röst. De sa att många har testdag 14 eller 16 så om jag ville kunde jag testa en dag tidigare eftersom de har ganska sen testdag. Så nu är jag i valet och kvalet. Testa imorgon, alltså en dag för tidigt eller hålla ut en dag till och testa på fredag på rätt dag?

Idag knappt nåt ont i magen alls. Bara lite i förmiddags. Inga "står mig upp i halsen känslor" alls. Lite ömma bröst men inte så mycket. Ganska gult kiss idag också men eftersom jag idag gått säkert 27 gånger på toa har det inte hunnit bli så gult mellan gångerna... Lätt andfådd efter en tur från ett ställe till ett annat på jobbet. Lite yrsel kände jag en liten stund i förmiddags. Har jag sagt att jag är nervös? Jävligt nervös!

Både hatad och efterlängtad

2010-02-09T18:15:00.004+01:00

Ruvardag 15 och ännu inga överraskningar som jag inte vill ha... Fortfarande inget rött i trosan eller toastolen alltså. Det är konstigt det där med mensen. Att den är både hatad och efterlängtad. När man ska starta en ny behandling bara väntar man på den. När man gjort en återläggning bara skyr man den som pesten och vill absolut inte ha den.

Där är jag nu. Vill absolut inte ha den. Men jag såg i mina gamla anteckningar att när jag gjorde IVF1 för längesedan och gjorde mitt första ET så kom den bara 1 dag innan testdag. I och för sig var jag stimulerad då (vaggisar) och nu är det ju helt naturell. Men i alla fall. Min mens funkar så efter alla behandlingar vi gjort att den kan komma lite när den vill. Ibland bestämmer den sig för att komma fort och ibland för att dra ut på tiden lite. Därför kan man verkligen inte vara säker. Den kan komma precis när som helst. Så jag tar inte ut nåt i förskott även om hoppet stiger för var dag som går.

Tusen tack alla ni söta därute som peppar och hejar på mig. Vad skulle jag gjort utan er? Tack tack tack!

Jag springer på toa precis hela tiden för att kolla. Jag har varit stirrig varje gång men denna gången är värre än vanligt. Känns det som. Jag är värsta miffot och idag fick jag knappt nåt vettigt gjort på jobbet. Har så svårt för att koncentrera mig just nu. Herr H säger "det går ju som det går, du kan inte påverka det" och han har ju så rätt men det är svårt att bara vänta och vänta och vänta. Jag vet inte hur jag ska stå ut. Det är testdag på fredag och dit är det ju så långt!

Idag har jag också haft ont i magen, fast en annorlunda magont kändes det som mitt på dagen. Jag blev skitskraj och tänkte nu kommer det (röda) men inget hände. Har inte ont hela tiden utan det kommer och går lite. Har varit enormt frusen idag. Framförallt efter den där annorlunda magondan. Har känt litegrann att "maten står upp i halsen" idag också men mindre än igår. Har haft lite flytningar idag också men betydligt mindre än igår. Kom några stickande känslor nere i underlivet idag mitt på dagen också. Hjälp om jag kunde veta vad detta tyder på. Vet ju att symptomen för mens är snarlika dem för graviditet så det är svårt att veta. Mitt kiss är ganska gult också, även om jag varit på toa för inte så länge sedan (så det beror inte på att jag väntat länge med att gå). Ja vi får se vad som händer. Jag hoppas ni inte tycker att jag är för intim i det jag skriver. Men jag gör det mycket för min egen skull också. För att veta hur det var och kändes inför framtiden.

Vilken terror

2010-02-08T21:08:00.003+01:00

Ruvardag 14 är snart till ända. Och jag är mer än lovligt nervös. Kollar trosorna sådär 22 gånger om dagen (och det förutom de gånger jag går på toa). Ännu inget rött varken i trosan eller när jag kissar.

Men hjälp vilken terror det börjar bli nu. Jag vet ju att det kan ändra sig på en sekund. Slits mellan hopp och förtvivlan hela tiden.

Men jag såg precis på Himlen kan vänta. Och jag säger det igen. Det finns de som har det värre. Vilka kämpar de är allihop. Och så sitter jag här och vågar knappt gå på toa:-)

Symptomen idag har varit ont i magen lite till och från. Imorse ont. Mitt på dagen inte ont alls. Eftermiddagen lite ont igen. Nu känner jag lite men inte så mycket.
Känner mig frusen. Har lite känslan av att "maten står mig upp i halsen". Kan inte riktigt förklara men känns som om den är liksom högt upp inne i mig och då åt jag ändå för ganska länge sen. Men jag mår inte illa nånting alls. Har inte gjort det innan i veckan heller.

Har också idag haft rikliga (vita) flytningar. Lite ömma bröst, känns som om en punkt på yttersidan på dem var är extra öm, som en liten hård klump lixom. Spanar på mina bröstvårtor, sägs ju att de ska bli mörkare och större om man är gravid. Kan jag inte säga att jag tycker att de är. Kanske lite mörkare, men nä, är nog bara inbillning. Herr H sa faktiskt i förrgår att han tyckte att brösten blivit lite större. Ha, you wish!

Det enda jag kan säga säkert är att de symptom jag känner, inbillade eller inte, är min kropps symptom. För jag gjorde mitt FET i ostimulerad cykel. Vet inte om jag nämnt det men så är det i alla fall. Inga hormoner alls denna gången.

Fy vad jag haaaaaaaaatar denna väntan!

Skräcken lysande i ögonen

2010-02-07T15:30:00.003+01:00

Ruvardag 13 och lugn söndag. Vaknade med ont i magen. Gick på toa med skräcken lysande i ögonen. Inget där som inte skulle vara där. Brösten ömmade liiiiite mindre i morse. Fram en stund på förmiddagen var det molande värk i magen igen. Tittade på en film för att distrahera. Funkade tydligen för sedan har jag inte känt mer i magen. Vet inte om det är bra eller dåligt...

Gick en promenad, i stilla och lugn takt såklart. Kände att jag under turen fick rejäla flytningar. Var säker på att de skulle vara röda. Så fort jag kom hem kollade jag men det var vitt. Trosorna var dock rejält blöta så jag fick blåsa dem torra med hårblåsen haha.

Kände mig lite yr efter promenaden och lite darrig i armarna (!) vet inte alls vad det kan bero på. Dålig kondis och för mycket dataknappande känns väl som den närmaste förklaringen.

Just nu känner jag ingenting av något slag. Vet inte vad som händer. Men förbereder mig för det värsta. Som alltid.

Dr Jekyll och Mr Hyde

2010-02-06T17:05:00.004+01:00

Ruvardag 12 och städdag. Nu skiner hemmet så rent har det blivit och lakanen i sängen är bytta och sträckta och man kan slänga ett mynt där så studsar det. Typ.

Jag har också haft besök av Dr Jekyll och Mr Hyde idag. Båda inne i min hjärna.
Dr Jekyll säger:
Ont i magen idag också. Ont i brösten. Det kommer inte bli något + denna gången. Heller.
Mr Hyde säger:
Men man vet ju inte. Inte förrän man verkligen fått mensen.
Jekyll:
Den kommer inte så här tidigt. Det vet du, det gör den aldrig. Inom fem dagar har du fått den. Promise.
Hyde (bedjande):
Men kan jag inte få hoppas då, de fem dagarna. Ifred.
Jekyll (hårt och skoningslöst):
Du blir bara mer besviken ju mer du hoppas. Fatta att det inte funkar för er. Varför skulle det funka nu när det inte gått nån av gångerna förut. Vad är skillnaden nu lixom?
Hyde (nära till tårarna nu):
Men det finns ju alltid en chans, varje gång. Jag såg ju ägget på plats på skärmen på kliniken. Och katetern var tom, det sa ju läkaren. Så det kan ju ha funkat. Det finns ju de som lyckas på åttonde försöket. Åttonde. Fatta hur många det är (hopp i rösten).
Jekyll:
Men det gäller inte er. Det är inte meningen för er. När ska du fatta och lägga ner?
Hyde:
Gråter, får inte fram något mer. Tänk om Jekyll har rätt?

Men så går Hyde och tröstar sig med en godisbit, godisälskare av stora mått som han är. Och så blir det bättre för en stund. Skit samma. Det går som det går. Men då startar vi ju en ny behandling. Allt är klart för det så det är bara att köra igång. Jag tänker inte deppa ner mig. Åtminstone inte än. En hel värld finns där ute. En del ligger på sjukhus med hjärntumör (vän till en vän till en vän som gör det, fick veta det igår) och en del har ett barn som just fått cancer (jobbarkompis barn). Det finns alltid de som har det värre. Alltid.

Fredagsmys

2010-02-05T17:38:00.003+01:00

Ruvardag 11. Och fredagsmys. Eller vad är det de sjunger i reklamen. Tänk att en reklam kan fastna så i hjärnan.
Idag fortsatt ömma bröst, ont i magen och ganska rikliga flytningar. Fast det har jag i och för sig haft ända sedan FET. Flytningarna alltså. Och så är jag så där frusen som jag också brukar vara innan mens. Känns alltid som influensa light innan mens på mig.

Jag måste bara få säga att jag är så glad och tacksam för den här bloggvärlden som uppenbarat sig för mig. På ett sätt hade det ju varit bättre att vara själv i IVF världen för jag önskar ingen annan att gå igenom det som detta innebär. Men samtidigt så är det så skönt med er för ni vet och förstår precis vad man går igenom. Ingen som inte varit i IVF världen vet ju hur det är. Men det gör ni!

Och jag tackar så mycket för alla era gulliga kommentarer ni lämnar med såväl råd som uppmuntran. Och ni skriver hur ni känner och har det. Och jag känner igen mig och förstår att det inte är nåt konstigt och nåt som bara jag har. Ja, kort sagt har en helt ny värld öppnat sig och jag vill verkligen tacka er alla! Jag känner mig som ett miffo ofta men tack vare er har det blivit lite lättare när man förstår att man inte är helt själv om alla känslor och tankar. Stora bamsekramar till er alla!

Har ju berättat att vi anmält oss till föräldra adoptionskurs. Ett av datumen som kursen skulle gå är vi borta på annat håll (långt bort från där kursen går) på en familjegrej som vi verkligen vill vara med på. Jag frågade om vi kunde få utebli en gång eller om vi nu måste vänta till nästa kurs (som dröjer innan den drar igång). Idag fick jag besked från den gulliga person som har hand om kursen att de har flyttat datumet för vår skull så att vi ska kunna vara med. Vad glad man blir. Vi är så tacksamma för det. Vilka fantastiska människor det finns därute i världen!

Min kropp vet om jag ruvar, men inte jag

2010-02-04T19:19:00.003+01:00

Då är nästan ruvardag 10 passerad. Min kropp vet om jag ruvar, men inte jag. Känns konstigt. Idag har jag fått stora mens tecknet i alla fall. Ömma bröst. Jag tänker som så att varför skulle ömma bröst komma just nu, det som jag har vid så gott som alla mina menstruationer, om inte den vore på ingång? Jag är inställd på att det inte går vägen. Men kommer att lipa i alla fall. Igen.

Men jag läste nånstans om ett par som hade varit i IVF svängen länge och nästan gett upp men så på ett sista försök (åttonde) lyckades det. Så man vet aldrig. Kan ju funka till slut även om man har motgång efter motgång på vägen dit. Åtta äggplock. Tufft.

Ruvardag 9

2010-02-03T22:35:00.005+01:00

Ruvardag 9 har det varit idag. Fast jag har också idag insett att jag nog inte är nån ruvare. Så jag kan inte jämföra mig med värphönan som på bilden jag lånat från hemslöjd.nu. Ja, ägget är väl kanske kvar i mig men det har inte fäst. Det kan det inte ha gjort för jag har inte sett ett enda tecken som skulle visa att det har fäst. Inte ett jävla tecken alls!

I landet för längesen när vi började planera barn så var jag på bokrea. Och när jag gick ut därifrån hade jag köpt en gravidbok. Trodde ju i min enfald att det inte skulle ta så lång tid innan jag behövde läsa den. Yeah right...!

I alla fall är det en bok som är väldigt tummad på de första sidorna och med orörda blad i mitten och längst bak. För det står nämligen längst fram hur man märker att man är gravid och hur det känns. Efter varje ET och varje FET har jag bläddrat i boken och letat tecken men aldrig hittat några på mig. Kan den väl nästan utantill vid det här laget.

Men varje gång kollar jag i den ändå. Och det finns inga tecken på mig. Känner inte ett skit. Förutom då de tecken som tyder på det rakt motsatta nämligen att mensen är på intågande för jag har börjat få finnar i ansiktet och det slår aldrig fel att det kommer små rackare när mensen är på gång. Så jag bara vet, men har ändå en liten liten gnutta hopp som inte kommer att lämna min sida förrän floden är ett faktum.

Men jag har också idag kontaktat kommunen angående adoption. Tänkte bara jag skulle kolla lite vad som gäller men det slutade med att vi nu är inbokade på en obligatorisk föräldrakurs som drar igång ganska snart. Så det var snabba ryck. Jag som trodde man fick vänta länge på sin tur. Men jag kanske ringde i rätt ögonblick. Eller så kände de på sig att vi som IVF:are har haft nog med väntan...

Har ju också nästa IVF att se fram emot. Vårt tredje. Det startar vi direkt efter att mensen kommit. Om den kommer...

Tulpaner från Amsterdam

2010-02-02T18:37:00.003+01:00

Jag har varit ganska positiv idag också. Inte tänkt så mycket. Jag har köpt tulpaner. Tulpaner från Amsterdam. De står där så fina i sin vas med kallt vatten och bara sprider vår omkring sig. Tänkte att de kanske kunde muntra upp ännu lite mer.

Fick veta att några vi inte gillar alls ska flytta och bo på vår ort. Det kändes som en kall hand kramade hjärtat och vred om i 180. Först blev jag stum och tänkte nej. De har ljugit och hittat på så mycket att hälften hade räckt till en Hollywood film. Såna människor vill man inte gärna ha runt sig. Men när jag funderat en stund insåg jag att nu är det som det är, ska vi inte bränna ner huset de ska flytta till så kommer de att bosätta sig här vare sig vi vill eller inte. Bara att gilla läget alltså. Och ignorera. Och så var jag nöjd igen. Vad har hänt? Kan det vara så att ledsamma fru H har tagit semester? Om så bara för nån dag så är jag glad över det.

Får man säga att man gillar vinter? Jo, jag gör faktiskt det. Tycker att det är mysigt när det snöar. Tycker om tystheten det för med sig. Jag vill inte bli av med snön än. Det ska ju vara vinter när det är vinter och det är det nu. Jag föredrar också vår och sommar såklart men just nu är jag ganska nöjd med det vita täcket. Det är fint. Fast jag kan ju inte åka skidor. Måste ju vara lite stillsam. Promenader går bra men skidor skulle aldrig funka. Då skulle demonerna inta mig och göra mig mörk som Dart Vader.

Tänkt mycket positivt

2010-02-01T21:29:00.003+01:00

Idag har jag tänkt mycket positivt. Faktiskt nästan hela dagen.

Ok, vi verkar inte ha så lätt för att få barn men vi har det ju ganska bra ändå. Vi är friska, våra familjer och vänner är friska. Ingen i vår närmaste närhet har någon sjukdom eller mår dåligt. Vi har varandra. Vi har ett hus som vi älskar på en ort som vi älskar att bo på. Vi har varsitt jobb som vi älskar. Oftast i alla fall. Vi har råd med mer än bara mat på bordet varje månad. Vi har världens bästa grannar. Vi har ett liv som vi trivs med. Förutom att vi inte har några barn. Hade vi haft det hade det varit fullkomligt. Faktiskt.

Men alla har sina krämpor och sitt kämpande. Detta är vår lott i livet. Och blir det ett plus till slut är det värt det. Det är värt alla tårar, alla svåra stunder, alla förbannade dagar när man inte orkat leva. Tror man. Men man orkar alltid. På nåt sätt. Det är värt det. Om det bara blir ett plus. Till slut.

Glömde

2010-01-31T21:27:00.002+01:00

Var så inne i filmen vi skulle se (Wallanders nya, inte den som visas på tv typ just nu för jag ville bli polis när jag var liten och jag bara älskar alla snutfilmer så nu vet ni det)att jag glömde ju att jag också lite till och från har lite ömma äggledare (eller vad det nu är som ömmar men känns ungefär som vid ägglossning). Vet inte om det heller är bra eller dåligt eller inget av det.

Och så är det en lite lite svidande känsla ibland när jag kissar. Men bara ibland. Ungefär som vid urinvägsinfektions början som jag haft en gång i mitt liv och som jag aldrig vill ha igen. Och absolut inte nu. Men jag vet inte, det kanske inte heller är något varken bra eller dåligt. Och jag känner ju efter hela tiden som om jag kunde få ett svar från mig själv. Vilket jag inte kan.

Tecken

2010-01-31T19:23:00.002+01:00

Söndag kväll. Igen.

Går med ett ägg inuti mig som jag inte känner av det minsta. Alltså vet jag inte om det finns kvar eller om det inte fastnat alls i mig. Hur ska man lixom veta? Känner ingeting som skulle vara annorlunda. Kanske lite ont i magen (lite lätt som mensvärk) igår och förrgår. Men jag är inte säker. Tror att det kan vara så att jag känner efter extremt mycket och tror mig känna något. Vet inte om det är sant eller inte. Och så har jag haft flytningar sedan insättningen gjordes. Men det kan man ju ha ändå. Näe, vågar inte tro nåt. Tycker att jag borde känt nåt. Kollar mina bröstvårtor, är de lite mörkare? Näe, inte det heller. Ingen skillnad och inget tecken. Fast jag har frusit varenda dag det sista. Just det ja, det är ju horribelt kallt ute. Alltså inget konstigt att man fryser. Då var inte det nåt tecken. Heller.

Stora röjningen

2010-01-30T12:47:00.003+01:00

Lördag och solen skiner. Idag har humöret varit nere i botten imorse. Och lite uppåt just nu. Uppåt för att det är sol och faktiskt lördag och jag ska snart än en gång trotsa demonerna och gå en promenad. Och för att vi, herr H och jag, ikväll ska till stora staden och äta gott och gå på show med några vänner (som inte har barn!). Ska bli trevligt! Man måste göra normala och roliga saker också. Inte bara vänta och tänka.

Idag har stora röjningen stått på schemat hemma hos oss. Vi har ju några rum till övers i huset. Som är tänkta att fyllas av barn...! Och det har blivit lite så att ett av rummen har fått tjänstgöra som skräprum. I början stoppades allt undan snyggt och prydligt i lådor och garderober. Men nånstans på vägen så började vi slarva med det och bara ställde in det rakt framför näsan. Vilket resulterade i att nästa gång vi ställde in nåt var det ingen idé att ställa undan det för det var-ju-ändå-så- stökigt. Och till slut var det ett skräprum fyllt till brädden som vi bara hatade att gå in i. Men nu är det rummet ett minne blott och istället ett städat och iordningställt extrarum. Vi har bestämt att vi ska hålla det så nu. Undra hur länge det fungerar?

Fast imorse var det nere i botten för då for tankar som att tänk om det aldrig går vägen genom hjärnan. Läste att det faktiskt finns orsaker som kan göra att det aldrig blir barn men som kanske inte är upptäckta än. Som inte syns vid ultraljud eller vanliga undersökningar. Tänk om jag har nåt sånt. Tänk om det aldrig går? Har bestämt oss för att anmäla oss till adoptionsbyrå. Det är bättre att finnas med och sedan dra sig ur om det blir så än att inte finnas med. Vi gör det nu så har vi det också som en reträtt väg. Som bekant mår jag bra av reträttvägar.

Men nu ska jag inte tänka på vare sig det ena eller det andra. Jag försöker lägga det åt sidan så länge och ta en dag i taget. Ibland går det bra, ibland går det sämre. Det är svårt att tro med tanke på mina inlägg men i grund och botten är jag en väldigt positiv person. Som kan lägga mycket åt sidan. Jag ska plocka fram henne nu. Den positiva fru H.

Fullmånens vakande öga

2010-01-29T17:05:00.003+01:00

Då har man trotsat sina inre demoner och tagit den där promenaden till sist. Med fullmånens vakande öga som sällskap. Den är så rund och så fin ikväll. När det är fullmåne så kan ju som bekant vad som helst hända. Spännande!

Det har varit hysteriskt idag på jobbet så jag behövde verkligen ut och rensa tankarna. Vet att man inte ska stressa runt men det är lätt att säga, svårt att göra. Jobbets modeguru har idag berättat att army looken blir stor i vår. Så ut och shoppa army ni där ute. Det kan inte bli fel denna våren. Själv ska jag och några tjejer ut i helgen på lite shoppingspan. Att det kan vara så roligt att gå runt i lite affärer!

Jag vet att det nog inte är så att ägget trillar ut bara för att man rör sig. Det är ju vad man tror och förmodar. Men ingen vet ju egentligen riktigt säkert. Men jag brukar försöka tänka att de som blir gravida på "naturlig väg" ju inte vet i början att de är gravida och gör alla saker som man brukar göra. Och se i världen hur många gånger det gått vägen!
Men ändå får jag varje gång tusen tankar än hit och än dit om vad som kan hända. Fast jag borde vant mig efter alla gånger. Men det gör jag nog aldrig, tänker samma tankar varje gång. Tack i alla fall, ni som lämnat kommentarer i ärendet. Jag vet, men behöver bli påmind om att det inte funkar så som demonerna ibland vill påskina. Så tack tack, ni hjälpte mig att sluta fundera för ett slag.
Och denna gången har jag en utväg som väntar på mig alldeles bakom hörnet. En ny behandling från start. Klart jobbigare att gå igenom än ett FET men jag vet att jag fixar det. Har lixom gjort det förr. Och faktum är att det känns väldigt skönt med en reträtt väg. Det gör att jag faktiskt tänker lite mindre.

Ruvare

2010-01-28T20:43:00.003+01:00

Är nu en så kallad ruvare. Fast det tar bara några dagar innan det står klart om ägget har fastnat eller inte. Fast det vet man inte själv om. Inte förrän mensen kommer eller inte kommer. Så man vet ju inte om man är nån ruvare eller inte.
Väntan, väntan, väntan det är en IVF:ares vardag. Och så terrorn som börjar när man närmar sig mens. Ska det komma nåt idag eller inte. Blääää.

Idag Robinson på tv igen. Jag har lixom fastnat för det så här på sluttampen. Tycker det var grymt bra att Jimmy inte står ensam på tronen utan fick lite rejält motstånd i form av Mats, Hasse och gänget.

Annars har jag ätit chilifisk med cashewnötter och lime ikväll. Me like cashewnötter. Lots of like.

Bruna flytningar

2010-01-27T21:49:00.003+01:00

Idag har jag haft lite bruna flytningar. Har aldrig hänt innan efter återläggning. Vanliga flytningar men inga bruna. Vet inte om det är bra eller dåligt tecken. Orkar inte tänka på vilket just nu heller. Vill ju bara att det ska gå vägen.

Lite lätt ont i magen på högersidan har jag också. Men bara lite lätt. Annars inte ett tecken på att man skulle vara gravid eller inte vara gravid. Fast det är väl kanske lite tidigt.

Efter Robinson (varför på en onsdag?) är det nu dags för sängen. Har inte ens vågat gå en promenad idag. Rädd att ägget ska åka ut. Som om det inte gör det ändå om det vill det. Pucko jag.

FET dagen

2010-01-26T21:15:00.002+01:00

Idag har jag alltså gjort ett FET. Lagt tillbaka ett ägg som såg så fint ut (enligt de som kan bedöma det) och har då ett ägg (det sista) kvar i frysen. Jag hoppas ju så denna gången. Också. Känner ingenting alls, kanske lite lite öm på höger sida men det är ju efter ägglossningen som troligen varit på den sidan. Och har varit ganska kissnödig hela eftermiddagen. Kanske för att jag spände mig innan?

Har ju fått ljuga på jobbet om var jag var idag. Igen. Fuck vad jag hatar det alltså. Det är också en anledning till att jag så gärna vill lyckas denna gången. No more smusslande och no more sticka iväg för att åka till kliniken.

Vi bor ju inte direkt där den ligger utan ganska långt därifrån. Så vi får åka en stund i bilen innan vi kommer dit. Ordern är ju att vara liiiite kissnödig när man kommer till kliniken och det är alltid ett bekymmer för mig. Om jag kissar innan vi åker så blir jag kissnödig igen innan det är dags för återföring. Och jag kan ju inte kissa när jag kommer till kliniken för då blir det för nära inpå och då är jag ju inte nåt kissnödig alls vid insättningen. Och man vill ju inte heller vara sprängfylld i blåsan så att man nästan spricker när man ska sära benen.
Så idag kom jag på det ultimata, att stanna utmed vägen och kissa. Och inte hade vi tid till att stanna seriöst och verkligen gå in på en toa heller. För vi åker ju alltid så sent. Så det blev till att köra av vägen, öppna bildörren (eller dörrarna, se förklaring strax) och göra vad man skulle och sedan hoppa in i bilen igen. Jag har kommit på att om man öppnar passagerardörren fram och sedan öppnar dörren till baksätet också så kan man sitta däremellan och så syns man inte för de andra bilarna som kör förbi. Fiffigt! Och en släng av dagens i-landsproblem.

Satt nästan hela hemvägen och tänkte på att det kanske inte är bra för ägget att det skumpar på vägen. Det kanske åker ut då. Funderar mycket på det här med om ägget verkligen kan stanna kvar därinne utan att åka ut. Tänker mig hela tiden för vad jag gör och hur jag går och hur jag står. Vilket resulterar i att jag går som en anka och ser förfärlig ut. Tänka tänka hela tiden. Joooooobbigt!

Har gjort nåt kul idag också. Köpt en ny lampa. Herr H undrade om vi verkligen behövde en ny lampa. Igen. Självklart behövde vi det. Är väl ingen som tvekar på det.

Lyssna på experterna

2010-01-25T21:26:00.002+01:00

Är faktiskt lite öm i de undre regionerna idag. Är väl ägglossningen kan jag tro. Då kan man ju hoppas att det faktiskt varit en. För som jag fattat det så är det inte helt säkert att det faktiskt varit en ägglossning bara för att man fått utslag på stickan. Alltså det är inte säkert att det verkligen var ett ägg i blåsan. Men vem vet. Man vet ingenting om nånting. Får lyssna på dem som ska vara experterna, alltså läkarna.

Min arm förresten är fortfarande inte bra. Den är nu gul-blå-röd och ser fortfarande hemsk ut. Och snart är det en vecka sedan sprutan stack mig. Var och simmade i helgen, tänkte inte då på att den syntes. Om nån såg det så trodde de väl att jag fått stryk. Men det har jag inte fått. Lovar. Jag är i alla fall hemskt glad att det inte är 35 grader varmt och sommar så att jag måste gå i t-shirt!

2010-01-24T17:37:00.002+01:00

Dag 13
Fast det behöver jag ju inte skriva egentligen för nu spelar dagarna ingen roll. Idag ringde de från kliniken och svarade på meddelandet som jag talade in igår. Nu har jag fått tid för FET på tisdag. Inspirerad av Joanna och hennes blogg plusresan frågade jag om man kan få två ägg insatta för det är just precis det antal ägg vi har kvar i frysen. Barnmorskan jag pratade med kunde inte svara på detta utan jag fick vänta och vänta och vänta lite till tills läkaren kom till luren.

Var ingen läkare jag träffat eller pratat med tidigare. Men i alla fall sa han att det var inte enligt deras policy att sätta tillbaka två ägg och inte heller något som socialstyrelsen rekommenderade. Nähä tyckte jag men är det inte mina ägg då och något som jag kan bestämma. Det var det tydligen inte och det slutade med att det bara kommer att bli ett ägg som tinas på tisdag.

Vi har ju gjort mååååånga FET med ett ägg och inte en gång har det varit en tillstymmelse till att lyckas så jag tänkte att man kan prova med två som omväxling och se om det funkar bättre. Men tydligen kunde man inte göra så. Synd, för jag hade varit beredd att ta risken att få tvillingar (som om det skulle hända i alla fall, har ju inte fått plus nån gång innan så att det skulle bli plus med tvillingar känns ju not så troligt...). Men nu får jag ju inte ens chans att prova. Fuck. Jag som såg mig själv svettas för att komma in i en liten liten butik med min enorma tvillingvagn...:-)

Smiley gubbe

2010-01-23T13:28:00.003+01:00

Dag 12
Tjohooo idag omslag på ägglossningsstickan. Det var en liten smiley gubbe som visade sig. Kör just nu med de dyyyyyra stickorna från apoteket och numera är det inte en avlång sak med streck på utan en smiley gubbe som visar sig i fönstret. Och idag har jag sett smileyn!

Ringde till IVF enheten för att berätta. Telefonsvarare såklart eftersom det är lördag (det blir bättre sen när vi kör privat då de är bemannade lite även på helger). Så jag talade in namn och personnummer och telefonnummer så får vi hoppas att de ringer på måndag. Annars ringer jag dem. För på tisdag är det dags för FET. Om ägget klarar upptiningen...

Förlåt bloggen

2010-01-23T00:17:00.002+01:00

Dag 11
Första testdagen. Inget utslag alls på ägglossningsstickan

Förlåt bloggen måste jag bara säga. Satt nu och läste skräpet jag skrev igår. Jag började så smått undra om jag inte bara såg ut som en knarkare utan också provade att injicera något i armen. Hjälp, vad fick jag allt ifrån. Och förlåt herr H, klart du ska ha skoj där du är. Glöm nu din lunatic till fru och roa dig så mycket du bara kan!

Ikväll slapp jag sitta ensam utan blev bortbjuden på kvällsmat och två glas vin. Mången tack för att ni tänkte på mig. Love ya! Tackade i och för sig 10 gånger innan jag gick också. Och det 11 tacket lär de ju inte se i alla fall eftersom de inte vet att detta är jag. Ibland känner jag mig som Dr Jekyll och Mr Hyde (fast snällare) eftersom jag har två liv. Ett vardagligt liv som är jag och ett vill-ha-barn liv som ju också är jag. Och dessa liv vet inget om varandra och människorna i dem känner inte till varandra.
Och jag vill ju inte berätta för nån heller för jag orkar inte med alla frågor och hur går det och absoolut inte det där tycka synd om mig. Jag hatar tycka synd om mig syndromet. Hur gör ni andra där ute, berätta eller inte berätta?

Tenderar att bli sena inlägg nuförtiden. Kommer aldrig till sängs. Kan det vara för att det inte finns nån herr H där som lockar ner mig?

Hjälp jag ser ut som en knarkare

2010-01-21T22:47:00.002+01:00

Mensdag 10
Fucking jävla skit vad jag hatar allt idag. Jag är arg, sur, ledsen och allt på en gång. Jag lipade när jag tittade på tv innan. Ett ordinärt vanligt jävla program och jag bara lipade. Vet inte ens varför. Kanske för att det är så fruktansvärt synd om mig. I alla fall tycker jag det. Min man, herr H, är på kurs med jobbet och jag är ensam hemma.

Så jag känner mig ensam och utlämnad. Och så ringde han innan och de var fulla allihop och jag bara grrr, hrmpf, fuck, hur kan han liksom sitta där och vara full och inte bry sig om att jag sitter här och bara hatar allt i mitt just nu inte så roliga "vill ha barn liv". Fast jag vet att han inte alls struntar i det och inte alls bara roar sig utan tänker på sitt håll och bryr sig om mig ofantligt mycket men jag tänkte så i alla fall. Just då. Fast jag sa det inte till honom. Vill ju inte sabba när han för en gångs skull kommer iväg på lite roligheter.

Fast jag kan få ägglossning just när han är borta. Om jag får nån alls. Alla får inte det varje månad har jag hört. Men kommer det lär det ju bli när han är borta så att vi inte kan få försöka-på-naturlig-väg chansen. Fast jag vill ju samtidigt få det så man kan få göra FET nån gång. Är laddad för det. Så antingen får jag inget omslag alls eller också får jag det när han är borta. Positiva klubben här, hurra för att jag är en sån glädjespridare.

Igår var jag ju på kliniken och tog då bland annat blodprov. Jösses vad ont jag fick efteråt i armen. Har ju tagit några i min dag och aldrig känt nåt liknande. Jag var öm hela kvällen igår och hela dagen idag. Och när jag kom hem från jobbet och tog av mig min tröja såg jag inte klok ut på armen. Hjälp, jag ser ut som en knarkare liksom. Har stora blåmärken som är blå-lila-röda och det ser ut som om jag injicerat nåt inte så hälsosamt där i flera månader. Antingen var den som tog blodet sämst på sitt jobb eller så tog det fel nånstans och blev en blödning under huden. Men fy fuck vad jobbigt det är för min arm. Så då är jag ledsen för det också, tänk om det är nåt farligt liksom (vet att det inte är det, men i alla fall...). Lägger till en bild som inte är så bra men väldigt suddig och som man i alla fall ser hur det ser ut på. Hur lätt är det att fota sig själv och när man dessutom har ont i sin arm...?

Nä nu ska jag sova, orkar inte med denna helvetesdag nåt mer. Jag är så negativ och frustrerad och tänker svarta tankar hela tiden. Måtte jag vakna till en bättre dag imorgon. Förlåt för att jag förpestar ner er som läser här. Men alla dagar är inte i rosa skimmer som i en mitt livs novell story. Tyvärr.

Trötter

2010-01-20T21:48:00.002+01:00

Mensdag 9
Oj vad jag är trötter idag. Har varit på nya kliniken på besök idag. Sedan haft lite gäster här hemma och nu måste jag snart gå och sova. Kliniken var redo att starta igång direkt, efter nästa mens. Om det blir nån mens, sa de hela tiden (ska ju göra FET så snart jag fått respons på ägglossningstestet).
Som om det inte skulle bli nån mens. Har gjort massor, och då menar jag verkligen massor, av FET och inte ens en tillstymmelse till plus har det varit. Så vad skulle vara annorlunda den här gången. Så jag kommer att ringa kliniken när jag fått min mens, var så säker. Då måste jag gå igenom en ny behandling med allt vad den innebär. Men nu ska jag inte tänka så. Nu ska jag tänka att det kommer att gå vägen med FET. Nu ska jag tänka att innan året är slut har jag fått bebis. Nu ska jag tänka att det är guldägget som ligger i frysen och väntar på mig. Jo, visst sure Bellman...:-)

Drömpatient

2010-01-19T22:10:00.004+01:00

Mensdag 8
Har fyllt i hälsodeklarationen inför besöket på kliniken imorgon. Att det ska vara så svårt att komma ihåg när vi gjorde förra behandlingen och när förra mensen var och allt det där. Tur igen att man för bok så man kan gå tillbaka o kolla.
Här skulle man också fylla i när senaste cellprovet togs. Knalla iväg till mina pärmar o kolla. Tur att man är ett sånt samlingsfreak så att man har det sparat. För mitt minne är bra men väldigt kort.

Så nu är allt ifyllt, inga fält tomma, nu slipper man sitta och skämmas över det. Jag är väldigt mycket sån att gör jag något så gör jag det till 110%. Jag borde vara en drömpatient med andra ord. Borde inte en drömpatient få lyckas med det hon kom dit för?

Gympa

2010-01-18T18:15:00.004+01:00

Mensdag 7
Mens och mens förresten, är knappt inget kvar nu. Lika bra det, för på onsdag ska jag upp i härliga gynstolen igen. Ska till en ny klinik (privat denna gången) och ska dit på första besöket. Måste därför raka mig på alla ställen imorgon. Jag är säkert barnslig men är jättenoga med det. Vill ju inte komma dit och se ut som en vilde...
Nu ska jag snart på gympa.
Tjolahopp!

Att föra kalender

2010-01-17T17:49:00.002+01:00

Mensdag 6
Har precis badat bastu och suttit i den med inpackning i håret. Det blir verkligen lent efter det. Så nu känner jag mig jätte jätte fräsch i håret! Känns bra så här inför en ny vecka.

När jag får mens och hur den ser ut varje dag osv brukar jag föra kalender över. Ni som läser här är ju inga gröngölingar i sammanhanget så det kanske ni redan vet och gör men annars är det ett verkligt hett tips!

Då skriver jag tex om hur jag mådde på dagen. Inga långa meningar utan bara typ "ömma bröst" "ont i magen" "rikligt". Ja ni fattar. Och så skriver jag hur mensen ser ut den dagen och vilken dag som är nummer 1 för då VET jag helt säkert vilken som är dag 1 (väldigt bra när man ska räkna ut sin cykel för att i sin tur räkna ut ägglossningen) för mig som inte är direkt regelbunden. Och sedan gör jag så varje månad för att veta hur jag mådde, hur jag kände mig och vilken dag som är vilken.

Är också extra bra efter en behandling av något slag när hjärnspökena slår till och säger men är det inte liiiiite annorlunda mot förra gången. Kan det inte vara så att jag är gravid den här gången? Då går jag till min kalender och kollar och nähä jag mådde exakt likadant förra gången, hade exakt likadana flytningar och minsann trodde jag inte den gången också att nu, nu var jag nog 17 gravid. Väldigt bra att ha helt enkelt, för att ta ner mig själv på jorden ibland men också för att ha stenkoll på kroppen och det är minsann ett stort plus i den här "vill ha barn världen". Så har ni inte börjat föra bok över varje månad så gör det!

Nä, nu ska jag laga mat. Idag står grekisk kyckling på menyn. Ha det bra därute wherever you are!

2010-01-16T17:36:00.002+01:00

Mensdag 5
Idag har jag köpt ett clearblue ägglossningstest. Undra vilket i ordningen. Det har blivit måååååånga såna test inhandlade. Och jag är ju så barnslig att jag helst inte vill handla det på mitt vanliga apotek. Tänk om det kommer nån jag känner när jag står där och ska betala och ser testet. Vad ska jag säga då liksom. Ja, nä jag bara ville testa lite när jag får ägglossning. För att det kan vara kul att veta. Gör aldrig du det? Nejtack det vill jag inte riskera. Så idag var jag på ett annat apotek och handlade. Passade på att inhandla en tröja också. Randig. Det är ju så hett med randigt i vår. Det visste ni va?

Har försökt att inte tänka barn alls idag. Men det smyger sig in ändå. Gick förbi en barnvagnsaffär. Tänkte då undra om jag nånsin kommer att få handla i en sån. En barndomsbekant ska döpa sin lilla dotter i helgen. Tänkte då undra om jag nånsin kommer att få döpa ett barn. En bil med två barnstolar hade parkerat bredvid vår utanför apoteket. Tänkte då undra om jag nånsin kommer att behöva ha barnstolar i bilen. Ska dricka vin ikväll. Tänkte då undra om jag nånsin kommer att säga nejtack jag avstår vin ikväll för jag är gravid. Det går liksom inte att tänka bort det. Fast jag försöker. Och fast jag vet att jag mår bättre utan tankarna. Men det har blivit så stort och så viktigt att jag bara inte kan lägga bort det. Går bara inte. Idag gäller Robinson Karibien, dem skulle jag inte vilja byta med i alla fall. Inte ens en dag. Inte ens en minut. Inte alls. Trevlig lördagskväll!

2010-01-14T22:02:00.002+01:00

Mensdag 3
Nåt väldigt konstigt med min mens är att förr (typ innan vi började med behandlingar och utredningar) var min mens röd så gott som varje dag utom precis i slutet. Nu är det så att det är ca 4 dagar med bruna, brunrosa eller brunröda flytningar innan själva mensen och dag 1 kommer igång. Så är det alltid och så fort jag ser en strimma av lite rött eller brunt så vet jag att mensen kommer att komma. Så var det aldrig förr. Och jag äter inga hormoner förutom när jag gör en IVF behandling från början. Vid FET så gör jag det alltid i ostimulerad cykel. Och sedan varar den röda mensen i kanske 2 max 3 dagar och sedan är det flytningar i kanske 4 dagar till. Minst. Så varje månad har jag ca 10 dagar totalt med det som jag kallar mens fast det inte är blod som kommer varje dag. 10 dagar av en månad är ganska mycket. Är det bara jag som har det så här?

Hatar ju egentligen mensen (för när den kommer så är det alltid "jaha bidde inget denna gången. Heller.") fast samtidigt så vet jag ju att hade jag inte den så blev det inga behandlingar heller. Och nu väntar jag ju på ÄL. Jag ska börja testa dag 10.

Nyköpt väska

2010-01-13T20:55:00.002+01:00

Mensdag 2. Frusen, men inga ömma bröst och ingen magonda.
Skulle kolla på en väska idag. Visade sig att det var rea i just den affären just idag. Hittade bara en enda som var snygg. Köpte den. Och vet ni vad det knäppa var? Att jag tänkte så här "bra med en stor väska för då kan man ha blöjor, nappar, extra kläder i den". Hallå, vad är det för fel med mig? Jag har inget barn, kommer kanske aldrig att få nåt heller i det här tempot. Och ändå så tänker jag tankar som om jag hade. Men jag önskar att det vore så, tänk om tankar kunde få slå in. Lyckliga jag i så fall!

2010-01-12T22:05:00.002+01:00

har spelat badminton idag. Märks att jag legat på latsidan under julen för jag blev rejält trött. Har ont i rump -o magmusklerna idag, vad ska det då bli imorgon?

Mensdag 1 idag. Har träffat chefen som varit på besök. Och idag av alla dagar. Har en jätte finne på kinden, hade helt fel kläder. De kändes bra imorse men sen när jag kom till jobbet kändes det bara helt fel. Kände mig plufsig och tröjan undertill var för kort, koftan för kort, kjolen för vid. Blää bara. Han måste tänkt "vad är det för en medarbetare jag anställt en gång i tiden". Men positivt var att jag provade mascaran jag fick i julklapp. Den var toppen, mina mini mini fransar blev riktigt långa och riktigt mörka. Imorgon ska jag klä mig bättre, ska gå upp tidigare och hinna känna in min outfit innan jag går. Och finnen bearbetas under natten med clear visible från apoteket. I morgon kan inget gå fel!

gäsp

2010-01-11T21:37:00.003+01:00

Gäsp, idag är jag trött, frusen, har ont i huvudet o känner mig hängig. Kan det vara influensa tänker man. Nej, såklart inte, är ju bara mensen som är på intågande. Har redan haft ömma bröst i en vecka o det fortsätter väl några dagar till. Bästa tiden är veckorna efter mens tycker jag. För det första för att det är chansen till att bli gravid men också för att kroppen känns minst svullen då. Är det bara jag eller är man faktiskt liiiite smalare dagarna precis efter mens? Och ska man göra frys är det dax vid denna period. Så nu är det bara att vänta på smiley gubben o sedan ringa kliniken.

Jag är så låg dessa dagar åxå och börjar alltid tröstshoppa en massa vilket inte är så bra för plånboken. Nu har jag hittat en så snygg väska som jag vill ha men jag måste ju spara. Nästa IVF kommer att kosta o vill ju ha pengar till det. Det är ju viktigast av allt just nu, om 2010 ska bli vårt år är ju det första förutsättningen. Bäst att lägga sig o sova nu och INTE gå ut på nån shoppingsida och locka shoppingjäveln i mig. Hmmm svårt val, sova eller shoppa....

Ingen pratar om barn

2010-01-10T09:32:00.003+01:00

Oj, glömde visst skriva här igår. Har kanske inte riktigt vant mig vid min blogg än... Igår tänkte jag i alla fall att jag måste komma ur min deppdvala och göra nåt roligt. Ett helt liv pågår därute och jag bara låter tiden gå med att deppa o vara ledsen.
Nä, nu ska jag rycka upp mig tänkte jag. En kompis ringde på morgonen och frågade om vi ville med och åka pulka. Så klart vi ville. Solen sken och backen var lång och vi skulle grilla korv o ha det mysigt. Och ingen i det gänget har barn, ingen pratar om barn, ingen frågar om barn. Kanon!
Det var skönt att slippa tänka för en stund. Och på kvällen var vi hemma hos några andra som inte heller har barn eller pratar om barn så igår var det fristad. Men jag tänker ju på det själv så klart. Fast jag har bestämt mig för att jag inte ska. Men kan inte låta bli. Men nu kommer jag snart att få mens och sedan är det bara att vänta på ÄL (fatta vad många stickor jag gjort åt, vet aldrig riktigt vilken dag det är kan vara allt från dag 11 till dag 19...)och sedan jävlar vad jag hoppas på antingen frysförsöket eller IVF som vi påbörjar efter det. Kan inte 2010 vara vårt år. Snälla!
Nu, en stunds slapp innan vi ska åka pulka igen, denna gången med syskonbarnen. Mina favoritbarn. Dem ser jag inte alls som jobbigt att träffa gudskelov, dem tycker jag så mycket om att jag börjar förstå hur mycket man skulle tycka om ett eget barn..
Ha en skön söndag!

2010-01-08T19:34:00.001+01:00

Jaha idag kom det rosa-brun flytning vilket alltid betyder att mensen kommer om några dagar. Jag börjar alltid med flytningar innan det röda kommer. Ingen gravdiditet denna gången heller alltså. Fast vem trodde det...

Fucking magont

2010-01-07T20:56:00.002+01:00

Har så jäkla fucking ont i magen och brösten ömmar = dax för mens. Me hate!
Fast det som är bra är att jag i januari eller början av februari beroende på när min ägglossning är ska göra en frysåterläggning. Och om det inte tar sig (som om det skulle ta sig, har ju inte gjort det innan) så blir det en ny IVF på ny klinik (privat denna gång). Så det är ju bra att man är så långt. Men jag vill ju att det ska bli nåt av det. Jag vill ha barn! Nu!
Vet vet vet att min bästis på jobbet är gravid också. Hon har inte sagt nåt men jag vet ändå... Känns förstås kul för henne (jo jag är glad) men piss för mig. Fatta vad mycket baby prat det blir på jobbet framöver. Kommer jag orka det? Får väl skådespela som vanligt, börjar bli bra på det. Å jag är ju glad. Fast ledsen också.

Välkomna!

2010-01-06T12:20:00.000+01:00

Jag är inte mycket för nyårslöften. Man håller dem ju aldrig. Men i år bestämde jag att jag skulle börja blogga. Det var ett bra beslut så det har jag valt att följa. Jag kan inte bara gå dag ut och dag in och vänta på att nåt annat ska hända i mitt liv. Jag måste ta tag i det själv!
Så här är jag. Jag kommer att berätta för er det som ingen annan (nästan) vet och om hur mycket det påverkar mig och det som är mitt liv. Jag kommer att ta er med på en resa i barnlöshetens värld och önskan om att få ett barn (eller helst tre barn...). Häng med!
Kanske kommer både ni och jag att lära oss något av det och att bli klokare och gladare.